Oberoende guide — ingen koppling till Försäkringskassan eller svenska staten. Till den officiella sidan →
Sjuk & ersättning

Sjukersättning

Sjukersättning fungerar mer som en tidig pension än som en tillfällig sjukskrivning — den är till för när arbetsförmågan är nedsatt på ett stadigvarande sätt, inte tillfälligt.

Kort svar

Sjukersättning beviljas vid stadigvarande nedsatt arbetsförmåga och fungerar som en permanent förmån, till skillnad från sjukpenning som är en tillfällig ersättning vid nedsatt arbetsförmåga under en avgränsad period. Sjukersättning kan sökas av personer från 30 år; för yngre personer (19–29 år) finns istället aktivitetsersättning.

Sjukersättning vs. sjukpenning

Sjukpenning

Tillfällig ersättning, betalas ut dag för dag under en avgränsad sjukperiod, med målet att du ska kunna återgå i arbete.

Sjukersättning

Permanent eller mycket långvarig förmån vid stadigvarande nedsatt arbetsförmåga, mer jämförbar med en tidig pension än med en vanlig sjukskrivning.

Vem kan få sjukersättning

Sjukersättning riktar sig till personer vars arbetsförmåga är nedsatt på ett stadigvarande sätt — det vill säga att Försäkringskassans bedömning är att förmågan inte förväntas förbättras. Det skiljer sjukersättning från sjukpenning, som förutsätter att arbetsförmågan förväntas återkomma, om än efter en längre tids sjukskrivning eller rehabilitering.

Nya åldersregler från 2026

Riktåldern påverkar hur länge sjukersättning kan betalas ut.

En lagändring om riktålder trädde i kraft den 1 december 2025 men började tillämpas från och med januari 2026. Detta påverkar hur länge sjukersättning kan betalas ut, kopplat till bestämmelserna i socialförsäkringsbalken. Kontrollera aktuella åldersgränser direkt hos Försäkringskassan eftersom informationen uppdaterades i samband med att lagändringen började gälla.

Så ansöker du

  1. Logga in på Mina sidor.

    Med din e-legitimation.

  2. Fyll i ansökan om sjukersättning.

    Med underlag om din arbetsförmåga, ofta baserat på tidigare sjukskrivningsperioder och medicinska utredningar.

  3. Bifoga medicinskt underlag.

    Läkarutlåtanden och andra relevanta handlingar som styrker den stadigvarande nedsättningen.

  4. Vänta på Försäkringskassans utredning och beslut.

    En ansökan om sjukersättning innebär ofta en mer omfattande utredning än en vanlig sjukpenningansökan, eftersom bedömningen gäller en varaktig situation.

Förmånsintyg och rabatter

Har du sjukersättning, aktivitetsersättning eller handikappersättning finns ditt förmånsintyg tillgängligt på Mina sidor. Det kan användas för att visa upp och få rabatter hos vissa företag som erbjuder sådana förmåner till innehavare av dessa ersättningar.

Bostadstillägg kan komplettera sjukersättningen.

Har du låg inkomst utöver sjukersättningen kan du också ha rätt till bostadstillägg, ett separat stöd för boendekostnaden. Se vår guide till bostadstillägg för villkoren.

Vanliga frågor

Kan jag arbeta samtidigt som jag har sjukersättning?

I vissa fall, med begränsad omfattning och efter att ha anmält det till Försäkringskassan — reglerna kring hur mycket du får arbeta utan att det påverkar ersättningen är specifika, så kontrollera med Försäkringskassan innan du börjar arbeta.

Skiljer sig sjukersättning mellan hel och partiell nedsättning?

Ja, sjukersättning kan beviljas som hel eller som en andel (till exempel tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning), beroende på i vilken grad arbetsförmågan bedöms vara nedsatt.

Vad händer med sjukersättningen vid den nya riktåldern?

Eftersom lagändringen om riktålder började tillämpas från januari 2026, är det säkrast att kontrollera aktuell information direkt hos Försäkringskassan för att se exakt hur den påverkar just din situation och ålder.